There will come a time, you'll see

Jag är inte tillräcklig. Inte allt jag skulle kunna vara. Jag lever inte mitt liv fullt ut, till hundra procent. Jag snålar och maskar och säger imorgon och sen och kanske och om ifall att. Jag håller mig tillbaka. Drar mig undan. Och tänker nej, inte kan väl jag, inte är väl jag bra nog, inte förtjänar väl jag det, så kan man inte göra. För det är enklare att dra upp täcket till hakan och strunta i att stiga upp och inte låsa upp dörren.
 
I min drömvärld lever jag som jag vill. När jag vill. Hur jag vill. Jag skapar och känner och skrattar och lever. Jag är en del av någonting mer. I ett hus på landet. I en lägenhet i stan. Mitt i en händelse. Mitt i ett nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback