Home is wherever I'm with you

Det är nog sant det dom säger. Att home is where the heart is. Hitills i mitt liv har jag bott på fyra platser. Alla har varit mina hem. Platser där jag känt mig trygg, där jag har trivts och mått bra. Alla på sina olika vis. Jag kan inte sätta fingret på vad som gör ett hus eller en lägenhet till ett hem. Vad som får en att längta till den där platsen, att slappna av när man sätter nycklen i låset och dra ett djupt andetag när man stiger över tröskeln. Att känna vad skönt det är att vara hemma. 
 
Officiellt har jag bara bott på den här adressen i drygt en månad. Inofficiellt har jag bott här sen i april. Och här känner jag mig hemma. När jag lämnar bilen på parkeringen och går mellan husen till vår port. Eller när jag bär hem ett par kassar mat ifrån affärn. Gatorna här känns som hemma och det är något visst med att få sätta min nyckel i postfacket och hitta brev adresserade till mig. Sen spelar det ingen roll om det är räkningar eller något spännande paket. Bara det faktum att jag bor här är speciellt. Att det här är mitt hem. Mittpunkten i mitt liv. Hamnen där jag kan vila och komma till ro.
 
Det här har känts som mitt hem långt innan mina möbler och prylar kom hit. Mycket på grund av mannen som jag delar den här lägenheten med. För vore det inte för honom skulle jag ju inte bo här nu. Det skulle nog aldrig ha slagit mig att flytta till den här byn. Men han fick mig att inse att det här kan vara min plats också. Intill honom. Och jag är tacksam för det.
 
Så trots att det regnar utanför fönstret och min fina man jobbar kväll så känns det riktigt bra att vara här. Jag tänder lamporna i fönstren och ljus i vardagsrummet och sovrummet. Kokar en kopp kaffe och kryper upp i soffan eller framför datorn. Virkar något eller läser en tidning eller bok.
 
Home is where the heart is, indeed.

Katalonien

Där befinner jag mig just nu. I Katalonien, I Mas Vilá, en bit utanför Monells, som i sin tur ligger ca 16 mil norr om Barcelona. På skrivarkurs. Bland grönskande berg och kullar, olivträd och slingrande murgröna. I värmen, i solen och i det varma duggregnet. I en minibuss eller på cykel. På konstmuseum eller i en liten stad med gamla stenhus. Med en kaffe i handen eller en bit baguette med olivolja. Till ljudet av en kyrkklocka som ringer på avstånd, eller av syrsorna som spelar så snart det blir mörkt. Simmande i den kalla poolen eller liggande på min säng som är så hög att jag måste skutta upp i den.
 
Vindarna som då och då drar in är ljumma och fyllda av dofter. På avstånd skäller en hund. Mina klasskompisar fyller på vinglasen och skålar och skrattar. På gaveln mognar citrusfrukterna på det enroma trädet. En miljö så olik den höstruggiga jag lämnat hemma i Sverige. Ändå längtar jag hem. Å ena sidan underbart skönt att vara borta så här, se ett helt annat landskap, känna ett helt annat klimat. Å andra sidan är det ju just där jag vill vara, hemma hos han jag älskar. Om några dagar är jag där igen.
 
Men till dess sitter jag i sommarköket, lånar in mig på lägenhetsägarnas nätverk och skriver av mig en stund.

There will come a time, you'll see

Jag är inte tillräcklig. Inte allt jag skulle kunna vara. Jag lever inte mitt liv fullt ut, till hundra procent. Jag snålar och maskar och säger imorgon och sen och kanske och om ifall att. Jag håller mig tillbaka. Drar mig undan. Och tänker nej, inte kan väl jag, inte är väl jag bra nog, inte förtjänar väl jag det, så kan man inte göra. För det är enklare att dra upp täcket till hakan och strunta i att stiga upp och inte låsa upp dörren.
 
I min drömvärld lever jag som jag vill. När jag vill. Hur jag vill. Jag skapar och känner och skrattar och lever. Jag är en del av någonting mer. I ett hus på landet. I en lägenhet i stan. Mitt i en händelse. Mitt i ett nu.

Berätta för mig om det är sant att din hud är doppad i honung

Fina känslor:Att somna bredvid den man älskar.Att förvandla ett diskberg till en tom och ren diskbänk.Att äntligen komna vidare med en text som varit tvärfast i hur många månader som helst. Att dricka vin och spela spel med svärföräldrarna.Att kramas och busa med syskonbarnen.Att sjunga med i en sång där man kan varje liten skiftning i rösten eller ton från pianot. Att sätta sig i bilen och köra precis dit man vill.Att rota bland skräp på en loppis och hitta ett fynd.Att dricka oboy och äta pepparkakor i sängen klockan tre en lördagsnatt.Att höra samman med någon.Att leva. Att skratta. Att älska.