Tacksamhet

Jag är tacksam.

Tacksam för mitt liv. För utmaningarna och lyckostunder. Tacksam för att jag har råd att andas. Att jag kan andas.

Jag är tacksam för de finaste vännerna i världen. För människor som sprider lycka och glädje.

Jag är tacksam för min familj. För att jag får ha dem så nära att jag kan träffa dem varje dag om jag så vill.

Jag är tacksam för min tro. För det som har lett mig hit. För att jag, när allt annat faller, alltid har en famn att vara liten i. För att jag vet att någon alltid har svaren när det enda jag har är frågor.

Jag är tacksam för kampen. För ett liv som inte är smärtfritt. För dagarna då jag vill förbanna hela världen.

Jag är tacksam för lyckan. För glädjen som jag lärt mig att se i världen. För skratten som får det att värka i magen. För den pirrande känslan i kroppen och hjärtat som svämmar över av värme.

Jag är tacksam för kunskapen. För erfarenheterna. För misstagen och lärdomarna. För att jag kan skapa klädesplagg med virknål och garn eller musik med en gitarr eller ord med penna och papper.

Jag är tacksam för förvirringen. För att inte veta något om morgondagen. För överraskningarna. För spänningen.

Jag är tacksam för varje dag jag får vakna till och för varje kväll jag får gå till sängs. För varje gång solen höjer sig över mitt huvudet och sänker sig inför mina ögon. För varje andetag, för varje hjärtslag.

För livet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback