I natt var det någon som lyssnade till hennes snåriga ord och fördjupade tankar om livet

Nu har jag spelat igenom Lars Winnerbäcks 112 sånger från pärm till pärm på gitarren. Okej då, inte alla 112, men de som jag gillar mest och som har ackord som jag kan. Gitarren ska bli min thing nu, jag ska lära mig några nya låtar. Jag har ju liksom tid över. Sen att det inte är ett smart drag att spela gitarr och sjunga när man hostar tills man kiknar, det struntar jag i. Det är ändå ingen som hör mig. Och min granne spelar musik på högsta volym men det är Winnerbäck så då är det fullt tillåtet.

Nu ska det bli Vår för Hjärter Dam. Just precis så. Och jag ska sluta grubbla så mycket. Det ordnar sig.

And the world has somehow shifted

Idag är det fin, fin, fint väder ute, men själv har jag knappt lämnat sängen. Why? Sjuk, that's why. Fucking, jädra, skitförkyld. Inte kul på en fläck. Men inte mycket att göra åt det heller. Och egentligen borde jag klä mig och vandra iväg till affären och inhandla alvedon och blåbärssoppa och tröstgodis och annat livsnödvändigt. Men jag vet inte om jag orkar.

Annars då? En berg-och-dalbana mellan finhet och kaos, ungefär. Eller hopp och förtvivlan, för att använda ett mer slitet uttryck. Eller "Jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville men nu skulle jag inte välja dom orden". Typ så. Men det går. På nåt, jäkla vänster så går det ju ändå. Och jag måste sluta svära så mycket.

Men livet kan vara ganska fint ibland också. Som att ligga i sängen i pyjamas till klockan fyra och kolla på Disneyfilm. Eller att vinna över min bror i Wordfeud. Eller att det är min namnsdag idag. Eller att jag har en fin taklampa. Eller ännu finare vänner. De ligger högst upp, alla dagar. Hade det inte varit för dumförkylningen skulle jag ha gått på mitt livs första bandymatch idag, men jag får nog se mig besegrad. Och troligtvis får mitt Borberg göra det också, så det kanske är lika bra.

Näe, jag skulle ju handla. Men först ska jag ta mig ur sängen. Vem vet när det blir.

Livet är en dans på rosor, men det är en dans med svåra steg

One of does days. Jag visste det. Att det var på väg att dippa. Det gick för bra på nåt sätt. Som alltid. Det kommer alltid till en viss gräns, sedan måste det vända. Sedan gör sig livet påmint. Crap.

Men jag tog mig ur sängen. Närmare halv två, men ändå. Det gick. Den här gången också. Det gör alltid det. Till slut. På ett eller annat sätt.

Jag tror på i morgon. Att det får bli en dag då min kropp inte skriker åt mig att det är fel på mig. För jag vet, jag vet. Att under allting, innerst inne, är det fortfarande fel på mig. Har det alltid varit fel på mig och kommer det alltid vara fel på mig. Men jag lyckas glömma det ibland, och då känns livet bra. Så i morgon ska vara en sån dag. En glömsk dag. Jag vill ha fler sådana på mitt konto, färre dagara då jag minns. För innerst inne vet jag alltid. Alltid.

Men jag gläds åt att jag har internet. På riktigt nu. Och att mina vänner är så fasansfullt fina att det nästan gör ont. Vad har jag gjort för att förtjäna dessa fina människor i mitt liv? Något mirakulöst måtte det ha varit.

Så, nu ska jag ge mig. Ikväll ska jag komma i säng innan det har blivit i morgon. Promise.

Because I slept two hundred years, now I'm alive

Livet är härligt. Jag är nyinflyttad. Fin känsla. Det här är mitt hem. Och det känns. Jag trivs. Och jag ler stort för mig själv så ofta att jag snart kommer få träningsvärk i käkarna. Gärna för mig. Är det så här livet kan vara? Fint, härligt, fantastiskt, underbart. Låt det aldrig ta slut.

Saker har kommit på plats i en ryslig fart. Jag har en pappa som är händig som få och som får saker gjorda innan man ens hunnit blinka. Jag har tur som har en så fin familj. All min kärlek till dem. Nu gäller det bara för mig att fixa finliret. Organsiera skåp och lådor. Inhandla det som fattas. Konservöppnare och vitlökspressar och sånt.

Men just nu är det himla kallt här. Jädra element. Får justera dem hela tiden. Och det i köket var tydligen avknäppt. Inte konstigt att det var kallt där.

Städa och fixa var det. Måste ju göra någon nytta också mellan varven. Har haft folk på besök mest hela tiden. Det gillas. Mycket. Det är fint med vänner.

Bjuder på en bild på Hyde Park i kvällsljus. Som jag längtar tillbaka dit.


Remember spring swaps snow for leaves

Det blir inte alltid som man tänkt sig. För nu är nästan alla saker inflyttade i nya lägenheten, men inte jag. För jag saknar en säng. Trodde att jag hade en att hämta idag, men icke. Så i morgon får vi försöka hota fram den på nytt, för nu vill jag ockås flytta till mina saker. Börja packa upp, fixa, dona, greja och bara njuta av mitt eget hem. Ljuset var så fint när jag var där i förmiddags. Kanske för att rummet var tomt, inga möbler längs väggarna, inga gardiner i fönstren. Bara slitna trägolv och en vit kakelugn. Charm.

Nu finns där världens finaste auktionsfyndade taklampa tillsammans med fula flyttkartonger och vita möbler. Och det gräsligaste köksbordet som världen skådat. Men med en duk ska det nog gå att leva med det också. Så länge.

Men nu drömmer jag om en loppissommar. Jag och Uffe på äventyr, även fast besinen är dyr. Eller en roadtrip genom Sverige där jag ska stanna vid varenda loppisskylt som finns. Typ. Bara för att det nästan inte finns något mysigare än att leta efter skatter bland skräp.

Men för tillfället hoppas jag på en säng. Helst i morgon. Annars sover jag väl på golvet. För nu vill jag flytta!


(Och så lovade jag ju bilder från London. Men min kamera har flyttat utan mig, så de kommer sen)

Packad

Det känns inte som om jag gör annat än packar nu för tiden. Packade inför flytten hit, packade upp. Packade inför London, packade upp. Och så nu, packa inför flytten till Bollnäs. Men sen får det vara nog för ett tag (om ingen vill bjuda mig på en resa eller så, det tackar jag ju förstås inte nej till!) Ska bli så skönt när den här flytten är avklarad. När jag kan börja leva som vanligt igen.

Senaste tiden har allt snurrat i 180. Men jag älskar det. Jag som trodde att jag ville ha lugn och ro. Hell no. Jag älskar mitt liv just nu. Allt spännande och roligt som händer. Allt fantastiskt som har hänt. London. Åh, denna fantastiska stad, dit måste jag återvända snart, snart, snart.

Men just nu fokuserar jag på flytt. Så fort den manliga delen av familjen befinner sig på hemmaplan ska alla möbler köras iväg. Mamma och jag var dit en sväng i morse med några påsar och lådor och grejer. Och så ska sängen hämtas. Sen kan jag äntligen flytta in på riktigt!

Och med det hälsar jag också att så fort jag är bofast i B-näs så kan det bli lite knappt med internet. Har ju såklart mobilen, men blogg.se vill inte fungera via den. Annars finns jag på fb eller telefon. Och så fort lägenheten börjat komma i ordning måste här ordnas med både 21-årskalas och inflyttningsfest.

Tills nästa gång, ha det bra!

Back home

Så har jag äntligen landat på hemmaplan. Väskan är uppackad, tvätten i maskinen och alla mina inköp ligger utspridda på sängen, redo att visas upp när familjen kommer hem från jobbet.

Natten spenderades i ett pytterum på Arlanda, men sängen var gudomligt skön jämfört med den knöliga, stenhårda saken jag sovit på senaste veckan. Tåget rullade mot Bollnäs strax före åtta, och jag hämtades av syster med familj på stationen. Sötaste Tilde skulle såklart ha puss och kram så fort vi träffades, som jag saknat henne! Gustav bara sov och mådde gott.

Väl hemma fick jag börja med att städa golvet efter min syster, tack för det, innan jag rev ut alla grejer ur alla väskor. Kan inte fatta att det brukade ta veckor för mig att packa upp väskor när jag var yngre. Lite mognare har jag med andra ord blivit, som tjugoettåring och allt.

Det är verkligen skönt att äntligen vara hemma, även om jag redan längtar tillbaka till London. Det är något visst med den stan, där skulle jag kunna tänka mig att bo ett år eller två. Måste säga att jag är lite stolt över mig själv, att jag lyckades ta mig fram och tillbaka utan större problem. Att jag vågade. Och allting gick ju bra. Jag kan.

Näe, nu har jag inte tid med det här nå mer. Tvätten ska hängas och jag ska få lite mat i magen. Och egentligen är det väl bara för mig att börja packa flyttkartongerna, för i veckan blir jag Bollnäsbo!

Sista dagen

Min Londonvecka börjar lida mot sitt slut. Klockan elva ska jag vara utcheckad från hotellet, och sedan får jag se vad jag hittar att fördriva tiden med tills mitt plan lyfter vid 20.30. Mitt Oystercard har gått ut, så jag får hålla mig kring Paddington, men nåt ska jag nog lyckas hitta på.

Det känns lite vemodigt att lämna London, jag har ju inte ens gjort eller sett en bråkdel av vad staden har att erbjuda. Så hit kommer jag snart igen, det är ett som är säkert. Samtidigt så ska det bli skönt att komma hem. Få sova i min egen säng, äta riktig frukost, slippa lyssna på det knarrande golvet i rummet ovanför mitt. Blir en lång resa hem, är inte i Bollnäs förrän på Måndag förmiddag. Och sen ska veckan ägnas åt flytt!

Nu ska jag dra en sista check av rummet så att allt har blivit nedpackat. Får se när jag har internet nästa gång. Tills dess, ha det så bra!

Att fira födelsedag i London

Har haft en helt underbar födelsedag! Är så glad att jag valde att stanna här ett par nätter extra istället för att fira mig själv på planet till Sverige.

Började dagen med lite sovmorgon och trist hotellfrukost som jag är galet less på just nu. Hoppas de har våfflor i morgon, annars blir jag sur. Efter frukosten styrde jag min kosa mot Nothing Hill och Portobello Road Market. Var jättemysigt att gå där bland alla små butiker och försäljare, även om det var mycket folk. Sprang förbi en hel del svenskar också.

När jag kände mig nöjd i Nothing Hill tog jag tunnelbanan tillbaka hemåt mot Marbel Arch och drog en repa på Primark. Har verkligen haft tur tidigare när jag var där, för herre gud vad folk det var där nu. Förstår inte hur personalen orkar med denna trängsel och ljudnivå hela dagarna. Fy. Men billigt är det ju, kom ut med en handväska att ha som extra handbagage och lite annat småplock, för under 8 pund.

Bestämde mig sedan för att gå hem genom Hyde Park istället för att ta tunnelbanan, och det var jag glad för. Himlans vad fint det var när solen precis höll på att gå ner. Hade som plan att springa förbi Subway eller McDonalds eller nåt och köpa mig något snabbt att ta med mig upp till hotellrummet, men hamnade några gator fel och kom fram vid The Victoria, puben som vi varit på hela veckan, så jag klev in där istället. Också ett bra beslut, för för att vara en pub så har de vansinnigt god mat. Så firade mig själv med en ravioli med pancetta. Svingott!

Gick hem med shoppingfynden, bytte lite kläder och sedan blev det en vända förbi puben igen. Firade min 21-årsdag med en Smirnoff och lite häng i baren och nu är jag tillbaka på hotellet igen. Klockan är inte ens nio, men jag är nöjd ändå. Resten av kvällen får nog ägnas åt mys framför tv:n, kanske skulle ha sprungit ner och köpt mig en Ben & Jerry's eller en milkshake i alla fall. Det är ju trots allt min födelsedag.

I morgon kväll styr jag kosan tillbaka mot Sverige, och är hemma i Hälsingland igen på måndag förmiddag. Kan bli lite dåligt med internetuppkoppling tills dess, men så fort jag är hemma igen ska jag slänga upp lite bilder från veckan. Promise.

Londononsdag

Dags igen att slänga in en liten update kanske?

Kursen drog som sagt igång i måndags, spännande att träffa alla andra, härliga skrivare och att sätta sig in i allt igen, även om en hel del av kursuppgifterna är repetition ifrån grundkursen på skrivarlinjen. Men det är väl alltid bra att repetera. När det inte kursas försöker jag trycka in så mycket shopping och turistiga grejer som det bara går. Har besökt Oxford Street både en och två gånger, och hinner säkert med en vända till innan det här är färdigt. Det ligger trots allt så pass nära.

Idag hade vi en "fri" skrivardag, så då passade jag på att åka bort till Big Ben och hela köret och ta alla de traditionella turistbilderna. Tyvärr var det kallt, blåsigt och lite snö i luften, så trevligare väder hade ju inte skadat. Men det hindrade inte mig från att flina som ett fån när jag klev upp ur tunnelbanan och det första jag såg var den där gigantiska klockan. Det är nåt visst med det ändå.

Eftermiddagen spenderades med Afternoon tea på British Museum, följt av en teaterpjäs av Oscar Wilde. Tog en kort sväng förbi en pub med några kurskompisar efteråt, och nu väntar sängen. Dagarna går fort när man hela tiden har något på gång, man vill ju hinna se och göra allt medan man är här. Men det här är definitivt inte sista gången jag åker till London, det är ett som är säkert.

Greetings from London!

Sådär, då har man ordnat internet på hotellrummet också, så här kommer en liten update om resan so far.

Det började med att tåget var försenat till Bollnäs och sedan stod det still lite här och lite där efter vägen, så vi var drygt en timme sena till Arlanda. Tur att jag hade lite tid över då. Checkade in väskan och mig själv, åt en äckligt dyr, men god, varm macka och sen var det dags att gå till gaten. Flygningen gick smidigt och smärtfritt och vi landade i ett snöigt London före utsatt tid.

Från flygplatsen tog jag ett snabbtåg hit till Paddington, och om jag oroat mig för att inte hitta från tågstationen till hotellet så oroade jag mig helt i onödan. Det var hur nära som helst, knappt två gator bort. Checkade in och gjorde mig hemmastadd på mitt rum, som är helt okej. Inget fancy, men med ett trevligt badrum i alla fall. Kikade lite på Pan Am på tv innan det var dags att sova, vilket inte var det lättaste. Med bara en tunn filt som täcke var det riktigt kallt, men har hittat ett extra täcke så förhoppningsvis blir det bättre i natt. Det gick bra att sova i en stickad kofta också :P Dessutom knarrar golven något fruktansvärt på vissa ställen, och någon på våningen ovanför tyckte visst att det var jätteroligt att trampa runt på en sådan knarrig punkt hela halva kvällen igår. Öronproppar saknas verkligen!

Idag började jag med att gå förbi puben där vi ska ha vår kurs i veckan, och den ligger också jättenära hotellet. Om jag står i gatuhörnet vid hotellet så ser jag ner till puben. Vandrade runt lite planlöst och tittade på alla fina hus, hamnade vid Hyde Park och sedan vid Oxford street. Dock var ingenting öppet, så jag bestämde mig för att inhandla ett Oyster Card och åkte ut till Camden Market istället.

Vilket ställe! Hur många marknadsstånd som helst spridda i en supermysig stadsdel. Att tänka "dit går jag tillbaka sen" funkade inte, för man kom hela tiden vidare till nya små stånd och butiker så att hitta tillbaka till en viss försäljare var ganska svårt. Sen att de flesta sålde samma plagg eller turistprylar spelade ingen roll. Prutade till mig en stickad tröja och pratade med en väldigt trevlig man som sålde tavlor, så jag köpte två av honom. De kommer passa bra i lägenheten.

Från Camden impulsåkte jag till King's Cross för att nörda lite framför perrong nio och tre kvart. Men inte hittade jag dit é. Istället gick jag lite lätt vilse, hamnade på en överfull perrong, bestämde mig för att gå istället för att åka tunnelbana, insåg att det var långt att gå och att jag hade ont i höfterna, bestämde mig för att åka buss, fattade ingenting av busstabellerna, kom på att jag kunde ta en annan tunnelbana och tillslut hittade jag hem igen. Så nu slappar jag på hotellrummet med en påse chips. Kanske blir jag kvar här hela kvällen, eller så hittar jag på något att roa mig med. Vem vet. En lång uppdatering blev det, håll till godo så hörs vi igen i morgon eller så.

I wear a sunny smile upon my face. I tell it that it's all right if it stays.

Dagen D! The day when dreams come true! Idag sticker jag till London! I en vecka!!! Tror inte att jag har fattat det riktigt, för i så fall skulle jag väl studsa runt som en chipmunk on crack just nu xD

Ber till vädergudarna och alla andra gudar att alla tåg och flyg och allting ska fungera och avgå som de ska så att jag hamnar rätt. Och att jag inte ska tappa bort mig. Men det ska nog gå bra. Jag fixar det här.

Och i morgon vaknar jag upp i en ny stad, i ett nytt land. Hur coolt är inte det på en skala. Äntligen, äntligen ska jag få besöka mitt efterlängtade London.

Ska försöka uppdatera så mycket som det bara går, och håller tummarna för internet på hotellet. Annars får ni ha det så bra tills vi ses igen. Är åter i Sverige den 13:e Februari, då som 21-åring!


London, baby!!!!!

Gårdagsdagen

Gårdagen var en riktig flängdag. Lämnade hemmet vid elva och var inte tillbaka hemma igen förrän kring niotiden. Men jag gillar att ha saker att ta mig för. Särskilt nu när jag blev sjukskriven hela veckan på grund av min skithöft. Förhoppningsvis mår den lite bättre efter behandlingen jag ska på i morgon.

Första stoppet för gårdagens fläng blev Alfta och lite fix med försäkringar, samt att hämta min micro. Så ringde Åsa och sa att hon skulle få hämta sin lägenhetsnyckel så det blev att åka direkt därifrån till Bollnäs, hämta henne och lite smågrejer som skulle med till lägenheten. Som vanligt när hon och jag åker bil så blev det några svängar fel och några rödljusturer mer än planerat, men till sist kom vi dit vi skulle i alla fall! Hämtade nyckeln, tog en titt i lägenheten i tomt skick följt av en tur på A&H och sedan mat och fika på stan.

Därefter blev det att åka direkt från Bollnäs till Alfta igen och träffa Sandra. Snacka lite skit och bara mysa, alltid trevligt!

I morgon ska här packas och fixas och donas och nojjas i massor, för på lördag åker jag! Det är verkligen dags nu, holy cow! Och när jag kommer hem behöver jag väl knappt packa upp resväskan, för då ska jag flytta till min alldeles egna, fina lägenhet! Åh, som jag längtar!

Livet är så jäkla bra nu. Så fullständigt perfekt och bra och fint att jag ibland måste stanna upp och fråga mig själv om jag verkligen får ha det såhär oförskämt bra? Svaret är ja, jag får det.
Det är min tur nu.

Dagens "To do"

Igår kväll var jag sådär strukturerad som bara jag kan vara ibland och skrev ihon en "Att göra- lista" för dagen. Såhär ser den ut:



Fördelen med listan är att jag skrev den på whiteboarden på mitt skrivbord, så vart jag än är i rummet så ser jag den hela tiden. Vilket gör att jag inte kan undvika att göra sakerna som står på den och sedan skylla på att "jag glömde bort dem".
Så punkt ett och två är redan avklarade och jag håller på att traggla mig igenom alla boksidorna för en renskrivning innan jag ska printa ut dem igen. Sen ska jag ha ett Skypesamtal med min kursledare, provpacka resväskan och se till att allt fungerar som det ska med lilla datorn som ska få hänga med som resesällskap.

På lördag åker jag!!!!